Hide Notes 

Slide 1: Barn och ungdom 2008-06-17 En investering i lärmiljön för våra barn och ungdomar i Älvsborgs förskolor & skolor
Slide 3: Innehåll Inledning Vision Bakgrund och förutsättningar Framtiden Teknik Medarbetare Digitalt självförtroende/digital kompetens Vad säger våra styrdokument IT i skolan i ett nationellt och internationellt perspektiv
Slide 4: Inledning Teknikutvecklingen förändrar sociala beteenden i samhället. Detta påverkar oss redan nu, men framförallt i perspektivet den närmsta framtiden. Det vi redan ser är förändrade sätt att kommunicera och vara tillgänglig, tillgång till information och vara delaktig i samhällsdebatten och med andra via bloggar och communities. På sikt kommer vi att upptäcka att vårt samhälle och vårt sätt att leva i allt fler aspekter förändras. Både antalet IT-användare och IT-användningen kommer att öka under den kommande femårsperioden. På sikt kommer alla anställda i Älvsborg ha tillgång till någon form av IT stöd för bl.a. personaladministration. Detta innebär en fördubbling av antalet IT-användare i Älvsborg. Den yngre generationen, våra elever och blivande medarbetare, som inte upplevt en tid utan Internet, har andra förmågor, behov och förväntningar. Detta ställer stora krav på oss som arbetar i Älvsborgs skolor, för att vi skall kunna erbjuda en attraktiv skolgång och arbetsplats. Den nya generationen använder sig av bloggar, wikis och andra IT baserade stöd för nätverksarbete. De har förväntningar på strukturer och verktyg som de är vana vid för att bygga relationer och få saker gjorda. Det gäller för oss i Älvsborg, att dra nytta av dessa möjligheter och tillmötesgå deras behov. Det gäller att inte försöka kontrollera nya beteenden, utan att istället utnyttja och tillvarata de möjligheter som nya beteenden medför. Vi behöver utarbeta lösningar som stimulerar de individuella behoven, snarare än att finna lösningar som passar alla. Vårt fokus bör handla om hur vi tillmötesgår och tillvaratar de möjligheter, men också utmaningar, som är följden av bl.a. den yngre generationens krav och behov. Skolans uppdrag är omfattande och utbildningens innehåll beskrivs dels i läroplanerna Lpfö98, Lpo94 samt Lpf94, dels i ett antal lagar och förordningar. Av dessa är vissa bindande, ej tolkningsbara föreskrifter, medan andra beskrivs i mer övergripande termer som ska tolkas och genomföras. När detta utbildningsuppdrag ska omsättas i Älvsborgs förskolor och skolor behövs väl fungerande och stimulerande lärmiljöer. Detta förutsätter en professionell, kompetent lärarkår och skolledning, som tillgång till ett brett utbud av verktyg för lärande.
Slide 5: Vi är skyldiga att erbjuda alla våra elever en skolmiljö där lärprocesser stöds av många olika verktyg för att möta elevernas förutsättningar och tillgodose deras behov. IKT, med datorn i fokus, är ett av dessa verktyg för lärande som bidrar till lärmiljöns mångfald. Det är dock inte maskinen i sig som är det viktiga utan de möjligheter som den erbjuder. Möjligheter att hämta, samla, formulera, analysera och konkretisera information och fakta, som en del av kunskapsbildandet och lärandet. Anders Andersson Verksamhetschef Barn och ungdom i Älvsborg
Slide 6: Vision Vår vision är en förskola & skola som med engagemang och entusiasm tar sig an uppgiften att erbjuda alla barn och ungdomar en kreativ och stimulerande utbildning. En förskola & skola, som ger våra barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar för att leva i ett samhälle i utveckling. En förskola & skola som främjar kreativitet, framtidstro och hållbar kunskapsutveckling. En konkurrenskraftig förskola & skola som sätter fokus på lärande i ett livslångt perspektiv. Vi som arbetar med utbildning i Älvsborgs förskolor & skolor ansvarar för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar till lärande och kunskaper. Kunskaper som ska omsättas i någon form av arbete om 10 – 15 år. Kunskaper måste vara konkurrenskraftiga och användbara i en alltmer globaliserad värld och som stärker varje individs möjlighet för personlig utveckling och ett livslångt lärande. Vi önskar göra en investering i lärmiljöerna på våra förskolor & skolor, genom att förstärka pedagogernas och elevernas tillgång till IT som ett verktyg. Vi menar att den digitala utvecklingen i samhället och vår omvärld i stort sett måste avspegla sig i våra förskolor & skolor. De lärmiljöer vi skapar, som inkluderar IKT får inte ses som en exklusivitet, utan som en naturlig följd av samhällsutvecklingen, vilken förskolan och skolan är en del av.
Slide 7: Bakgrund och förutsättningar Barn och ungdom i Älvsborg arbetar på olika sätt att stödja utvecklingen av lärmiljöerna i stadsdelens förskolor och skolor med syfte att öka måluppfyllelsen för alla elever. Sedan ett antal år har IKT varit ett av flera prioriterade mål vilket bla inneburit att: • • • • • • • • • • • • • • • ca 50 % av stadsdelens pedagoger har genomfört så kallade ITiS projekt respektive Lust@IT projekt en digital kommunikationsplattform (Kunskapsnätet) används av elever och pedagoger en IT strateg finns i Älvsborg en bredbandsutbyggnad har genomförts till våra skolor en större genomgång av förskolornas och skolornas IT miljöer har genomförts både pedagogiskt och tekniskt en pedagogisk plattform har installerats (gbg3000) en IKT plan har skrivits avseende 2008-2010 IT pedagoger har utbildats inom förskolan som i skolan lokala IT grupper har bildats på våra förskolor och skolor en pedagogisk IT strategisk grupp har bildats (PIST 1 ) 7 examinatorer har utbildats för att stödja kompetensutvecklingen för pedagogerna inom PIM en omfattande kompetensutvecklingssatsning har gjorts för alla pedagoger och skolledare (PIM) 2 och för övrig personal på våra förskolor och skolor (Steg 2) ett arbete med att utveckla enhetssidor för alla förskolor och skolor har påbörjats inom stadens nya webbplats www.goteborg.se 12 pedagogiska projekt har startats upp under våren 2008 med syfte att främja IKT användningen i förskolan och skolan. vi håller oss ajour inom området IT och lärande, genom studiebesök, läsa forskningsrapporter, läsa bloggar osv. 1 PIST gruppen består av Anders Andersson - verksamhetschef barn och ungdom, Annika Bergendahl kanslichef, Thomas Johansson - IT strateg, Bengt Odén och Lisbeth Johansson - , utvecklingsledare. 2 PIM http://www.pim.skolutveckling.se Myndigheten för skolutveckling
Slide 8: Datorer i Älvsborgs förskolor och skolor Förskolan 1 pedagogisk dator/ avdelning under 2008 1 administrativ dator/förskola 1 digital projektor/förskola under 2008 Grundskolan Antalet skoldatorer i det pedagogiska nätet (gbg300) våren 2008 SKOLA ELEVDATORER PEDAGOGDATORER varav BÄRBARA ANTAL ELEVER/DATOR Långedragsskolorna Gamla Påvelundsskolan Hagenskolan Dalaskolan Nya Varvets skola Nya Påvelundsskolan Fiskebäcksskolan 23 38 25 27 39 88 61 4 3 10 6 10 11 2 1 1 4 1 35 2 7,8 7,5 6,4 12,5 8,7 6,8 7,9
Slide 9: Framtiden Ungefär som papper och penna har kommit att bli redskap i det vardagliga arbetet kommer vi, högre grad än nu, att betrakta datorn som ett naturligt inslag i det framtida skolarbetet. Denna framtid är redan här och pockar på att bli insläppt. Vi har allt att vinna på att öppna portarna. Teknik Allt tyder på att bärbara datorer kommer att uppta en allt större andel av skolans datorpark. Ur drifts- och kvalitetssynpunkt bör man därför se om det finns andra bärbara datorer och system än de som för närvarande används. De nu befintliga PC-datorerna är i alltför stor omfattning, utsatta för utifrån kommande hot av olika slag. (Virus, trojaner och annan skadlig kod). Dessutom finns det för nedladdning, irrelevant programvara i oändlig mängd. Bland annat p.g.a. nämnda hotbild, behöver PC-datorer för sin funktion, förses med oönskade låsningar och skydd av allehanda slag. Den typen av hot är jämförelsevis bara en bråkdel i andra datorsystem. För att en enklare form av fillagring/backuptagning skall kunna ske, kan en enkel typ av filserver placeras på aktuell skola. Datorer till pedagoger och elever För att kunna uppnå full effekt av ett datortätare system, krävs att våra pedagoger först blir försedda med den nödvändiga utrustningen i form av datorer och kringutrustning, såsom projektorer, lämpliga skrivare o. dyl. Detta för att skolans/förskolans pedagoger skall få en möjlighet att börja bygga upp ett ökat ”digitalt självförtroende”. Därefter är det lämpligt att förse eleverna med datorer. Trådlöst nätverk Eftersom tanken med ett datortätare system i första hand, bygger på bärbara datorer, bör skolan/förskolan vara utrustad med trådlösa nätverk. Detta skulle innebära ett drastiskt minskat slitage på all involverad utrustning. Digitala projektorer i alla klassrum/avdelningar För att enkelt kunna redovisa resultatet av sina arbetsuppgifter, bör alla klassrum/avdelningar vara försedda med digital projektor och filmduk av lämplig storlek. Projektorn bör, av ergonomiska skäl, vara av en typ som hindrar att handledare/pedagog inte behöver befinna sig i projektorns strålgång. Marknaden kan presentera flera lämpliga modeller. Ljudanläggning i alla klassrum/avdelningar I alla klassrum/avdelningar bör det också finnas en lättskött ljudanläggning med bra ljudåtergivning. Den tekniska utvecklingen på området har gjort, att det numera finns en uppsjö av lämpliga modeller med utomordentliga prestanda till rimliga priser.
Slide 10: Interaktiva tavlor till förskolan Att underlätta för pedagoger att använda IT i barnens lärmiljö, bör interaktiva tavlor finnas i förskolan. Här ges stora möjligheter till visualisering genom interaktivitet och tillgängliga medier som t.ex. Internet. Kommunikation till våra förskolor Eftersom ett datortätare system kommer att innebära att flera datorer samtidigt är anslutna till och användare av våra LAN, är det av största vikt att samtliga våra involverade enheter har en adekvat uppkoppling mot stadens nät. Medarbetare Det är av största vikt att pedagogerna har en adekvat digital kompetens/digitalt självförtroende vid införandet av fler datorer i förskolan och skolan. Fortsatt kompetensutveckling bör ske på följande sätt; • Individuell kompetensutveckling för pedagoger (PIM fortsättning) • Pedagogiska IKT projekt med handledningsstöd • En gemensam webbresurs skapas för möjligheten att inspirera, med tips och idéer till undervisning och utveckling. Pedagogiska vinster De digitala verktygen ger möjligheter att på enkla och funktionella sätt arbeta med text, bild, ljud, film, video, animering i den pedagogiska processen. Att producera, presentera och dokumentera sitt lärande är kreativa arbetsprocesser som ökar motivationen och koncentrationen samt höjer resultat kvalitativt. En god lärandemiljö där eleverna får skapa själva är en viktig förutsättning för lärandet. Ett förtroendefullt arbetsklimat där pedagog och elever lär tillsammans och av varandra är en optimal lärsituation. Med de digitala kommunikationsmedlen öppnas möjligheter att delta i samhällsdebatten. Att kunna ta del av andras åsikter, att föra fram egna och att diskutera med andra är steg i den personliga utvecklingen och den demokratiska mognaden. Värdering av fakta och ett källkritiskt förhållningssätt blir viktiga inslag i lärandet liksom samarbetet med andra. Datorn är visserligen ett kraftfullt verktyg och kan fungera som medierande artefakt i lärandet, men det är viktigt att poängtera att den inte på något sätt är tänkt att ersätta lärarens funktion. Snarare är förhållandet det omvända, lärarens roll som handledare och vägvisare blir central och avgörande när nu eleverna får tillgång till alla de möjligheter som en Internetansluten bärbar dator ger.
Slide 11: Digitalt självförtroende/ digital kompetens Digital kompetens är ett vitt begrepp som handlar om många olika saker. Allt ifrån att kunna hantera en dator eller en mobiltelefon och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IT. I slutet av år 2006 kom EU-kommissionens rekommendation för livslångt lärande. Bland de åtta nyckelkompetenserna finns digital kompetens. 3 Definition: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen. Det gäller både att kunna använda IT för att stärka och utveckla det gemensamma lärandet och att vara beredd på ett livslångt lärande för att se till att undervisningen håller jämna steg med samhällsutvecklingen. I Sverige har Skolverket 4 lyft fram digital kompetens som en viktig del av lärandet och definierat begreppet som “… förmågan att använda datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera och utbyta information samt att kommunicera och delta i samarbete över Internet. Vidare bör alla kunna söka fram, samla in 3 4 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:01:SV:HTML Skolverket Dnr400028
Slide 12: information och kunna bedöma dess relevans och skilja den fysiska och den virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem”. Skolverket har valt att titta på digital kompetens utifrån följande fyra perspektiv 5 ; • • • • ett medborgarperspektiv digital kompetens i lärprocessen digital kompetens i fortsatta studier eller i arbetslivet och digital kompetens som innovativ kraft. 5 http://itforpedagoger.skolutveckling.se/lar_dig_mer/artiklar_it_larande/digital_kompetens/
Slide 13: Styrdokument I skolan är vi skyldiga att erbjuda alla våra elever en skolmiljö där lärprocesser stöds av många olika verktyg för att på bästa sätt möta elevernas förutsättningar och tillgodose deras behov. I en skolvärld där datorer och digitala lärresurser utvecklas kommer pedagogens arbete att förändras för att man skall kunna dra nytta av det mänskliga mötet och av de kvaliteter i undervisningen som bara en nära mänsklig kontakt kan ge. Det kommer att bli allt viktigare att bedöma processer som slutresultat. För många unga är digitala bilddagböcker, bloggar, hemsidor etc. det sätt som är mest naturligt. Om skolan erbjuder programvaror som är enkla att använda för publicering via nätet finns det möjligheter för våra elever att bli producenter och inte endast konsumenter av media. Här finns även rika möjligheter att få en levande diskussion om t.ex. kritisk granskning av källor och personlig integritet vid publicering på nätet. I Lpfö98 , läroplan för förskolan, tydliggörs förskolans uppdrag: ”Förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.” (Lpfö98, s. 9) ”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.” (Lpfö98, s. 10) I Lpo94 tydliggörs skolans uppdrag: ”… eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktigare.” (Lpo94, s. 7) ”… eleverna ska få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem.” (Lpo94, s. 7) Eleverna skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer”… skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet.” (Lpo94, s. 7) Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola: ”… har kunskaper om medier och deras roll.” (Lpo94, s. 10) Rektorn har ansvar för: ”… utformningen av skolans miljö så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet samt stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. Sådant stöd kan t.ex. vara bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.” (Lpo94, s. 17) 6 7 6 7 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069
Slide 14: Skolan skall sträva efter att varje elev: ”… lär sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.” (Lpo94, s. 9) ”… utvecklar nyfikenhet och lust att lära.” (Lpo94, s. 9) ”… tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.” (Lpo94, s. 13) I avsnittet 2.3 ”Elevernas ansvar och inflytande” står det att läraren skall: ”… utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan.” ( Lpo94, s. 14) ”… svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer.” ( Lpo94, s. 14) ”… verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen.”( Lpo94, s. 14) ”… tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktigt medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle”. ( Lpo94, s. 14) Göteborgs Skolplan 2007-2008 8 ”Barn och unga skall utveckla förmågan att använda informations- och kommunikationsteknik som ett redskap i sitt livslånga lärande”. (Göteborgs skolplan s. 4) ”Barn och unga skall lära sig att söka information och att inta ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt till informationens innehåll, avsikt och ursprung”. (Göteborgs skolplan s. 4) Smarta mål – Göteborgs stad, satta på tre år efter införandet av ett pedagogiskt IT-stöd • Inom tre år använder alla skolledare, lärare och elever/studerande i Göteborgs Stads skolor IT-stödet i sitt arbete. • Inom tre år använder Göteborgs Stads elever/studerande, föräldrar och pedagoger IT stödet i samband med dokumentation av utveckling och lärande. • Inom tre år får barnen/eleverna/de studerande och föräldrarna i Göteborg Stad, via IT stödet tillgång till information som rör skolarbetet. • Inom tre år använder Göteborgs Stads förskolor och skolor IT-stödet som informations- och kommunikationskanal internt och externt. • Inom tre år används IT-stödet i resultat- och kvalitetsarbetet i Göteborgs Stads skolor. 8 http://www4.goteborg.se/prod/sk/skolutvecklingsenheten/dalis2.nsf/vyFilArkiv/Skolplan0708.pdf/$file/Skolplan0708.pdf
Slide 15: IT i skolan i ett nationellt och internationellt perspektiv 9 Det finns många studier om hur man kan använda teknik och IT för att främja lärandet i förskolor och skolor. Användningen av IT och ny teknik handlar dels om att lära sig att hantera en dator och dess applikationer, dels genom att använda tekniken som ett redskap för att stödja lärprocessen och det pedagogiska arbetet. Sverige Flera stora initiativ har genomförts under 1990 talet föra att utveckla IT användningen i den svenska skola, t.ex. uppbyggnaden av Skoldatanätet 10 , ITiS 11 (IT i skolan), satsningar från KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling) 12 och samarbete med European Schoolnet 13 . Svenska forskningsöversikter inom området IT och lärande har vid flera tillfällen tagits fram av KK stiftelsen, varav en forskningsöversikt från 2005 14 visade att drygt 35 % av all forskning inom området handlade om användandet av lärande verktyg eller distansutbildning och flexibelt lärande. I en forskningsöversikt från 2006 15 påvisas att antalet nya forskningsprojekt inom IT och lärande successivt minskat sedan 2002. Rapporten ”Skola 2021” 16 från Kairos Future visar att en av de största utmaningarna för skolan är att ta hjälp av ny teknik och nya kommunikationsmönster för att utveckla pedagogiken, göra undervisningen mer stimulerande men också att se till att elever lär sig mer på kortare tid. Det ska säkerställas att svenska barn och ungdomar utvecklar en digital kompetens. E-learning Nordic 2006 17 studerade effekterna av IT i undervisningen. Studien genomfördes i Danmark, Finland, Norge och i Sverige, där totalt 8000 skolledare, lärare, elever och föräldrar svarade i enkät form om hur IT har påverkat lärandet och skolarbetet. IT upplevs ha en positiv effekt på skolans övergripande mål och 9 Referat från Skarin ”Effektivt användande av IT i skolan (2007) Myndigheten för skolutveckling http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/_pid/publdbExternal/_rp_publdbExternal_action/publicationDetail s/_rp_publdbExternal_publ_id/573 10 http://itforpedagoger.skolutveckling.se/redirect/ 11 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1487 12 http://www.kks.se/ 13 http://www.eun.org/portal/index.htm 14 Metamatrix, 2005, Forskningsöversikt IT och lärande, KK-stiftelsen 15 Metamatrix, 2006, IT och lärande – en översikt av aktuell forskning inom IT och lärande, KK-stiftelsen http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/it_och_larande_en_oversikt_av_aktuell_forskning_inom_it_och_l arande_2006_publ.pdf 16 Kairos Future, 2006, Skola 2021 http://www.kairosfuture.com/sv/system/files/Skola%202021%20Sammanfattning_2.pdf 17 http://www.edu.fi/julkaisut/eLearning_Nordic_Svenska.pdf
Slide 16: på elevers prestationer. Speciellt lärare menar att It ger ökade möjligheter att individanpassa undervisningen efter olika elevers förutsättningar och behov. Effektivt användande av IT (2007) 18 är en analys över svensk och internationell forskning fokuserad på nyttan med IT i skolan och för att ge en bild av under vilka förutsättningar IT/teknik kan bidra till elevernas lärande och måluppfyllelse. Skarin visar ide olika forskningarna på ett antal viktiga och övergripande fördelar med IT kopplat till lärande. De fördelar som lyfts fram är en ökning av elevernas motivation och färdigheter, ökad självständighet samt utveckling av arbetet i grupp. En ökad motivation hos eleverna leder i sin tur till ökad uppmärksamhet och ökat engagemang under lektionerna, vilket främjar lärandet. IT bidrar enligt många studier dessutom till effekter vad gäller elevers utveckling och inlärning av ett antal färdigheter, vilket innebär en möjlighet till ökad måluppfyllelse för skolan och dess verksamhet. Det är dock användningen av IT i skolan som under vissa omständigheter har en effekt på elevers inlärning. Studier visar att man inte endast kan fokusera på tekniken i sig för att dessa fördelar ska uppkomma. Man måste även ha ett fokuserat arbete kring teknikanvändningen kopplad till en pedagogisk idé. Flera studier visar också ett starkt samband mellan det sätt som IT används på och elevers kunskapsinhämtning. Detta indikerar att en viktig komponent är läraren och dennes pedagogiska förhållningssätt till IT. Användandet av IT är effektivt när eleverna upplever att arbetsuppgiften fyller sitt syfte och när IT integreras i lärprocessen på ett sätt som förstärker och utvecklar lärandet, så att effekten av undervisningen blir mer långsiktig. När IT blir ett normalt inslag i klassrummet och i det pedagogiska arbetet finns det klara tecken på positiva effekter för lärande och elevers prestationer. Det finns ett antal omgivande och påverkande faktorer som är viktiga när det gäller att skapa positiva effekter avseende elevers utveckling och inlärning. Det handlar om tillgång till datorer, kunskap och kompetensutveckling. Det handlar om synen på det pedagogiska arbetet och hur dagens arbetsmetoder kan utvecklas med hjälp av IT. Det handlar om en ökad insikt om att lärande med hjälp av teknik innebär ett nytt synsätt kring planering, genomförande samt uppföljning. Norge En central roll för den norska forskningen inom IT i skolan har Forsknings- och kompetensnätverket ITU 19 . ITU är en nationell forsknings och utvecklingsenhet som arbetar både nationellt och internationellt. Deras fokus för perioden 20042008 är nationell kunskapsuppbyggnad kring digital bildning och digital 18 Metamatrix. Skarin, T. (2007) Myndigheten för skolutveckling http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/_pid/publdbExternal/_rp_publdbExternal_action/publicationDetail s/_rp_publdbExternal_publ_id/573 19 http://www.itu.no/
Slide 17: kompetens. ITU Monitor är en studie som tittar på och kartlägger i vilken grad IT är integrerat i utbildningen på ett pedagogiskt sätt och kartlägga den ämnesspecifika och pedagogiska användningen av IT i norska skolor. I Norge finns digital kompetens med i nya den läroplanen (L06). Lärare och skolledare har varit med och definierat begreppet. Man har kommit fram till att digital kompetens rymmer kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att klara sig i kunskapssamhället. Den norska läroplanen understryker att det är viktigt att eleven själv är en aktiv producent och att elever och lärare ska arbeta med digitala verktyg i alla ämnen. Trots den tydliga målsättningen i den norska läroplanen klarar inte skolorna i Norge av att integrera IT i undervisningen så som de borde. Det visar rapporten ”ITU Monitor 2007” 20 som Oslo universitet publicerade 10 oktober 2007. Skälet är att lärarna saknar de kunskaper som krävs för att förena teknik och pedagogik på ett fruktbart sätt. Finland I Finland finns forskningscentret, Centre for Research on Networked Learning and Knowledge Building 21 , vars syfte är att höja kvaliteten på den finska utbildningen genom kvalitativ forskning a datorstött och samverkande lärande specifikt och utbildningens användandet av IT generellt. Danmark Learning Lab Danmark 22 forskar i lärande och kompetetensutveckling i kunskapssamhället. Ett av deras fokusområden är utveckling av nya metoder och medier för lärande, inklusive lärande spel och användning av IT. I Danmark satsar regeringen stort på e-lärande. Den treåriga nationella strategin för elärande fokuserar på att tillvarata ungdomars kunskaper om IT användning för att utveckla och förnya skolan. Storbritannien Storbritannien har under lång tid haft fokus på området IT och lärande och den brittiska regeringen har motiverat stora investeringar i IT med att It är avgörande för att förbättra utbildningsnivån hos medborgarna. Storbritannien har en strategi för IT inom utbildningsområdet från 2005 23 som har som syfte att se till att IT dels lever upp till sin potential som förändrare av utbildning, dels stödjer effektivitet 20 21 http://www.itu.no/itu_monitor/1170757930.87 http://www.helsinki.fi/science/networkedlearning/eng/ 22 http://www.dpu.dk 23 http://www.dfes.gov.uk/publications/e-strategy/docs/e-strategy.pdf
Slide 18: och valfrihet inom utbildningssystemet. Det finns ett stort antal forskningsrapporter och studier inom IT och lärande, bland annat från brittiska myndigheterna BECTA 24 och Ofsted 25 och från utbildningsdepartementet Department For Children Schools and families 26 (DFES) The Impact of ICT in schools, a landscape review (2007). 27 I denna rapport analyserades 350 rapporter och styrdokument. Studierna poängterade nyttan av It I skolan och att även definitionen av effekten är otydlig i vissa fall. Det finns flera studier som påvisar direkta samband mellan användningen av IT I skolan och elevers betygsutveckling I olika ämnen. Den största effekten på betygsutvecklingen kan ses när It integreras i skolans alla ämnen och är en del av det dagliga arbetet. En tydlig positiv effekt finns i de flesta granskade studierna när det gäller elevers motivation och engagemang. Även samverkan mellan elever verka öka elevers motivation enligt denna rapport. New Technology in schools (2006) 28 är en studie som tittat på sambandet mellan förändringar avseende IT-investeringar och förändringar avseende effekter när det gäller betygsutvecklingen I England. Studien är huvudsakligen baserad på analys av administrativa data 1999-2003 från Local Education Authority (förvaltningsnivå som ansvarar för strategiska ledningen av utbildningsförvaltningarna i England). Studien drar också några slutsatser baserade på skolenkäter kring IT och dess användning i engelska skolor. De finnes bevis för ett positivt samband mellan IT investeringar och skolresultaten i de tidigare årskurserna i grundskolan. The Becta Review (2006) 29 Denna rapport har som syfte att skapa en bild av tillhandhållandet av It, dess användning och effekten i skola och lärande. Rapporten analyserar trender kring hur IT används och den snabba utvecklingen avseende teknikens roll i brittiska skolor. Rapporten visar mätbart positiva effekter på betygsnivåer, inlärning, samarbete och motivation. Den visar även upplevda goda effekter vad gäller elevernas motivation. Rapporten lyfter dessutom fram ett antal utmaningar som utbildningssektorn står inför, bla när det gäller tillgången och kvaliteten på IT användandet. ICT in Schools Survey (2004) 30 Denna rapport är resultatet av en enkätundersökning som 2004 besvarades av 2430 engelska skolor. Undersökningen är baserad på ett urval av skolor och handlar om tillhandahållande av datorer och användandet av datorer i grundskolan och särskolan. IT upplevs generellt sätt ha en positiv effekt i alla ämnen för barn med särskilda behov. Denna upplevelse är starkast hos 24 25 http://publications.becta.org.uk/display.cfm?resID=25948 http://www.ofsted.gov.uk/ 26 http://www.dfes.gov.uk/ 27 http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/_pid/publdbExternal/_rp_publdbExternal_action/publicationDeta ils/_rp_publdbExternal_publ_id/573 28 http://ftp.iza.org/dp2234.pdf 29 http://publications.becta.org.uk/display.cfm?resID=25948 30 http://partners.becta.org.uk/index.php?section=rh&catcode=_re_rp_02_a&rid=13651
Slide 19: specialskolorna där 70 % av respondenterna har uppfattningen att IT har en betydande effekt för lärandet. IT upplevs även ha en positiv effekt för lärandet när det gäller elever med närvar- eller beteendeproblem. An investigation of the research evidence relating to ICT pedagogy (2004) 31 Studien visar att det tydligt av IT i skolan främjar kunskapsinlärningen. Den är baserad på en analys av data från 350 publicerade rapporter och studier samt fallstudier. Dock beror effekten på hur lärarna väljer och använder sina ITresurser och hur lärarna sedan använder dessa i andra aktiviteter i och utanför klassrummet. Studien visar också positiva effekter på elevers motivation. ICT in schools – the impact of government five years on (2004) 32 Detta är den tredje uppföljningsrapporten från Ofsted när det gäller regeringsinitiativ I skolor avseende IT. Rapporten är baserad på 548 inspektioner inom grundskolan och särskolan under åren 2003-2003. Rapporten pekar på upplevda positiva effekter inom olika grupper för elevers betygsutveckling, inlärning, samarbete och motivation. Den positiva effekten av IT i skolorna fortsätter att öka, även om IT ofta inte är fullt integrerat i det dagliga arbetet och i de olika basämnena. Rapporten visar tydligt att IT är viktigt som plattform och som medium för lärande i olika ämnen. Does ICT improve learning and teaching (2003) 33 Rapporten pekade på att det finns många och tydliga tecken på att IT kan hjälpa elever att lära och lärare att utbilda mer effektivt. Rapporten pekar på mätbara positiva effekter på betygsutveckling, inlärning samarbete och motivation. Slutsatsen är dock att IT måste användas på rätt sätt för att skapa dessa positiva effekter. Computers for teachers – evaluation (2001-2003) 34 Syftet med detta projekt var att hjälpa lärare I England att höja betygsnivåerna genom att ge dem tillgång till en egen persondator (bärbar eller stationär). Den första utvärderingen visar positiva effekter på lärarens självförtroende och kunskap kring användandet av IT men även positiva effekter för eleverna. Den andra fasen av utvärdering genomfördes genom två enkäter. Utvärderingen visar att lärarnas uppfattning om att denna insats har hjälp dem i utvecklingen av deras produktivitet i undervisningen. Drygt hälften av lärarna tyckte dessutom att projektet hade ökat elevernas kunskapsinhämtning i skolan. 31 32 http://partners.becta.org.uk/index.php?section=rh&&catcode=_re_rp_02_a&rid=13648 http://www.ofsted.gov.uk/assets/3652.pdf 33 http://www.bera.ac.uk/publications/pdfs/ICT%20PUR%20MB%20r-f-p%201Aug03.pdf 34 http://partners.becta.org.uk/index.php?section=rh&rid=13598
Slide 20: USA Många amerikanska studier och forskningsprojekt fokuserar på användningen av tillgången till bärbara datorer av olika slag. Vissa av dessa studier är geografiskt avgränsade och har använts som beslutsunderlag för ett bredare införande av olika lösningar, t.ex. i Maine och deras one-to-one satsning 35 The impact of Maine’s One to one laptop program on Middle School Teachers and students. (2004) 36 Den inledande fasen av Maine Learning Technology Initiatvie (2002-2004) innebar att alla delstatens elever (27 000) I sjunde och åttonde klass plus deras lärare (17000) fick bärbara datorer. Skolorna och lärarna fick tekniskt stöd och även stöd för hur man integrerar bärbara datorer i det dagliga pedagogiska arbetet. Denna studie gjordes via enkäter men också observationer. Enligt studien finns tydliga tecken på att bärbara datorer till lärare och elever förbättrar lärandet och därmed kunskapsinlärningen. Mellan 70-80 % av lärarna upplevde att datorerna gav en positiv effekt på elevernas betygsutveckling, inlärning, samarbete och motivation. Det finns även tecken på att projektet har ökat närvaron i skolan hos vissa elever. A Meta analysis of the effectiveness of teaching and learning with technology on students outcomes (2003) 37 Denna metaanalys hade som syfte att värdera informationsteknikens effekt på lärandet och elevers utveckling. Totalt analyserades 42 studier, vilket omfattar 7200 elever. Analysen indikerar att lärande med hjälp av teknik har en liten men positiv effekt på elevers studieresultat jämfört med traditionellt lärande, och resultatet från studien visar att effekten av teknik på elevers studieresultat är större än vad man tidigare trott. Övriga Europa/OECD Det finns ett antal studier i övriga Europa och från OECD som fokuserat på IT i skola och lärande. Flera rapporter är kopplade till PISA- studien 38 som bla mäter och jämför elevers tillgång till och användning av IT i och utanför skolan. Den engelska skolmyndigheten BECTA 39 har även tagit fram ett antal studier och analyser som tittar på användningen av IT i skolan ur ett europeiskt perspektiv. 35 http://www.bryan.k12.oh.us/Forms/MLTIPhaseOne.pdf http://www.usm.maine.edu/cepare/Impact_on_Student_Writing_Brief.pdf http://www.usm.maine.edu/cepare/mlti.htm 37 http://www.ncrel.org/tech/effects2/ 38 http://www.pisa.oecd.org/document/2/0,3343,en_32252351_32236191_39718850_1_1_1_1,00.html 39 http://www.becta.org.uk/ 36
Slide 21: The ICT Impact Report (2006) 40 Denna rapport analyserade slutsatserna från 17 olika effektstudier och enkätundersökningar på nationell och internationell nivå inom Europa. Dessa studier visar tydligt ett antal fördelar och effekter med IT i skolan. Sex av studien är mer kvantitativa och försöker undersöka direkt samband mellan användandet av IT och elevers skolresultat genom att analysera statistiska korrelationer. Dessa visar bland annat att IT har en positiv effekt för elever i de tidigare årskurserna av grundskolan när det gäller inlärning och betygsnivåer i det engelska språket, design och teknik. En av rapporterna, PISA-studien påvisar positivt samband mellan användandet av IT och betygsnivåer inom matematik. Den största effekten av IT investeringar upplevs när skolorna använder tekniken fokuserat och effektivt. En mycket stor andel av lärarna inom OECD upplever att It har en stor effekt när det gäller elevers motivation. Även samarbetet mellan elever är större när de arbetar med IT i skolan. Are students ready for a technology rich world? What did PISA studies tell us (2005) 41 Denna rapport är gjord som ett samarbete mellan de länder som har deltagit I PISA-studien, PISA konsortiet och OECD. PISA studien mäter 15 åriga elevers skolresultat och hur eleverna kan använda sin kunskap och sina erfarenheter för att möta utmaningarna i vardagen. Denna rapport visar bla hur elever använder dator för olika typer av uppgifter. Rapporten visar att det finns ett starkt positivt samband mellan tillgången till och användningen av IT och skolresultat. En slutsats från rapporten är att den minoritet som hr liten tillgång till datorer, och därmed lite erfarenhet av datorer, har sämre prestationer i skolan generellt. Student learning in the information landscape (2005) 42 Denna utvärdering gjordes för att värdera hur effektiva skolor I Nya Zeeland var när det gäller att stödja elevers lärande I det nya informationssamhället. Utvärderingen gjordes med hjälp av intervjuer och besök på 314 statliga skolor. Det är enligt denna utvärdering viktigt att föra in kunskap om informationshämtning i utbildningen, för att eleverna ska bli informerade och deltagande medborgare. Denna kunskap ska ses som en process för att eleverna ska få rätt färdigheter, attityder och värderingar för att effektivt navigera och använda digitala resurser, som Internet. Elever behöver dessutom ha en positiv attityd till att läsa, för att effektivt kunna fungera i informationssamhället. Utvärderingen visar att 81 % av skolorna för de tidigare årskurserna av grundskolan utvecklades elevernas attityder positivt när det gällde läsande, tack vare skolans främjande arbete kring en lärande skolmiljö. 40 41 42 http://ec.europa.eu/education/doc/reports/doc/ictimpact.pdf http://www.oecd.org/document/31/0,2340,en_32252351_32236173_35995743_1_1_1_1,00.html http://ero.govt.nz/ero/publishing.nsf/Content/InfoLandscapeJun05
Slide 22: Övriga länder och regioner Det finns ett antal nationella och regionala studier i övriga länder i bla Afrika och Asien som behandlar IT i skolan och mer specifikt effekter av IT i skolan. Det finns t.ex. ett intressant samband mellan IT investeringar och effekter på betygsutvecklingen i matematik för elever i slumområden enligt en indisk studie. 43 Det finns även intressanta positiva samband mellan integration av IT i klassrummet och utvecklingen av engagemang och motivation för lärarutbildare enligt en studie i Kenya. 44 43 Banerjee mfl., 2003, Remedying Education, Evidence from Two Randomized Experiments in India http://ideas.repec.org/p/cpr/ceprdp/5446.html 44 Janssens-Bevernage, 2004, Integrating ICT in Teacher Training: Reflections on Practice and Policy Implications - A Case Study of the Learning Resource Centre at the Kenya Technical Teachers College http://www.idrc.ca/en/ev-93060201-1-DO_TOPIC.html